Ungdomsbarometern

För att följa upp förra veckans tema: Cirka 39 % instämmer i någon utsträckning i påståendet “Det är okej att inte betala tv-licensen”. Nyanserar man det hela lite, är andelen som helt instämmer med påståendet 18% medan 29% helt tar avstånd. Vad som är en smula märkligt, givet förra veckans resonemang om förtroendet för Public Service och vilka som faktiskt tittar, är att andelen som instämmer helt är nästan tre gånger så hög bland 24-åringarna (28%) som bland 15-åringarna (10%). Är 15-åringar måhända mer måna om att göra rätt för sig, oavsett om de tittar på SVT eller inte, än 24-åringar? Eller kan det helt enkelt vara så att de själva aldrig fått en räkning från Radiotjänst?

Sjukvården kommer överst när vi tittar på förtroendet för en rad samhällsinstitutioner – cirka 25 % uppger att de har mycket stort förtroende för denna. På förtroendetoppen följs sjukvården sedan i fallande ordning av Polisen (23 %), FN (21 %), Banker (19 %) och Public service (19 %). Till skillnad från sjukvården uppvisar Public service emellertid stora skillnader i förtroende olika grupper emellan. Bland 15-16-åringarna är andelen med mycket stort förtroende till exempel bara 12 %, medan motsvarande siffra för 23-24-åringarna är 23 %. Har detta måhända något att göra med skillnader i mediekonsumtion mellan de olika åldersgrupperna? Klart står i all fall att om man istället tittar på de kommersiella medierna är förtroendet betydligt lägre i båda grupperna (5 % mycket stort förtroende totalt sett) men nästan dubbelt så högt bland de yngre som bland de äldre. Vilken valbevakning tror du det var som tilltalade ungdomar mest – Kristian Luuk med Bert Karlsson i sminklogen (SVT) eller Peter Jihde och Lars Ohlys frieri i TV4?

Cirka 22 % av de svenska ungdomarna uppger att de skulle kunna tänka sig att bli politiker, vilket är något att reflektera över så här i valtider. Till skillnad från många andra yrken är detta något som inte skiljer sig nämnvärt när man tittar på olika åldrar, utan den största slagsidan finns gentemot killar där en av fyra kan tänka sig att bli politiker. Inte heller finns några större skillnader om man tittar på invandrar- eller akademikerbakgrund. Är siffran då hög eller låg? Jämför man med andra yrkesval som tidigare är siffran förhållandevis låg – frågor av typen “kan du tänka dig att…” får generellt ofta högre andel positiva svar i ljuset av att många ungdomar inte vill stänga några dörrar. Tar man sedan i beaktande att siffran även täcker in de som kan tänka sig att bli fritidspolitiker framstår den som lägre. En förklaring till detta kan vara hur bilden av vad en politiker gör och är skapas. Det är trots allt bara 4 % som uppger att de har mycket högt förtroende för de politiska ungdomsförbunden, och bara 2 % av 24-åringarna. Mer om förtroende nästa vecka.

12,5 år är medelvärdet, men ser det likadant inom hela den generation som vissa kallar Digital Natives? Nej, naturligtvis inte. Dagens femtonåringar fick/skaffade sin första mobil i 10-årsåldern, medan 24-åringarna var 14,5 å i snitt. Detta innebär att 15-åringarna har haft sin mobil i ungefär fem år att jämföra med 24-åringarnas tio. Har detta då medfört någon förändring i mobilvanorna om man jämför en 20-åring för 5 år sedan, som då haft sin mobil i 2 år, jämfört med dagens 15-åringar som haft sin mobil i 5 år? Högst sannolikt är det så, men teknikutvecklingen gör det svårt att jämföra äpplen och päron. Klart är i alla fall att ringa/skicka sms fortfarande kommer i topp när man frågar dagens 20-åringar vilka funktioner de använder mest. Sms kommer i topp även hos 15-åringarna, men tittar vi istället på funktioner som Bluetooth och spela in video är 15-åringarna betydligt flitigare. Kanske för att dessa funktioner funnits i deras mobiler från början om man tror på Digital Natives-resonemanget. Hur kommer en en 15-årings mobilanvändande att se ut om fem år, när de kanske haft sin mobil i snitt 8 år?