Ungdomsbarometern

På Dagens Nyheters kultursidor tog i förra veckan Ann Heberlein, lektor vid Lunds Universitet, landets ungdomar i försvar med artikeln “Ung och blåst?“. Hon svarar där på en artikel om 80- och 90-talister på Aftonbladets kultursida, signerad Ann Charlott Altstadt, där en grupp om cirka 2 miljoner individer beskrivs som “… troligtvis den minst samhällskritiska generationen någonsin” och “helt blåst, både i betydelsen lurad och korkad”. Heberlein å sin sida, beskriver ungdomar som engagerade, kunniga och kritiska. Så vem är det egentligen som har rätt? När vi ställer frågor kopplade till ungdomars samhällsengagemang visar det sig att 43 % kan tänka sig att delta i en demonstration och att 32 % kan tänka sig att engagera sig i ett politiskt förbund. Med hjälp av Ungdomsbarometerns segmenteringsverktyg “Livstilgrupper” kan vi dock se att engagemanget är mycket varierande beroende på vilken grupp vi beaktar. Exempelvis uppger sig 59 % i grupperna Engagerade Emil och Alternativa Alice att de kan tänka sig att delta i en demonstration medan motsvarande siffra i gruppen Sociala Sara bara är 19 %. Återigen kan vi konstatera att tioåriga åldersspann inte alltid är det bästa sättet att gruppera ungdomar – de är helt enkelt för många och för olika varandra. Intressant nog avslutar Altstadt (som själv var ung i samband med Berlinmurens fall) artikeln med att krasst konstatera att det var bättre förr och förfasar sig över dagens ungdom med nästan samma ord som Sokrates använde ca 400 år före Kristus för att beskriva den tidens unga; “Vår ungdom älskar inget annat än lyxen och lättjan. Unga män och kvinnor uppför sig sämre än någonsin tidigare. De föraktar varje auktoritet och hyser ingen respekt för åldern. Vår tids barn har blivit tyranner över oss!”. Kanske det var precis lika illa då?

 På frågan “Hur ofta använder du följande funktioner i din mobil?” uppger 18 % alternativet Spela spel. I förra veckan kunde läsa i Dagens Nyheter att spelet “Angry birds” från det finska företaget Ravio nu har nått över 100 miljoner nedladdningar. Med hänsyn till detta kan siffran 18 % tyckas vara mycket låg. Tittar vi endast på smartphone-användarna är dock motsvarande siffra 36 % och utesluter vi alla förutom iPhone-användarna är det hela 55 % som regelbundet spelar spel i telefonen. Detta visar på vilka enormt stora förändringar i användarmönster som kommer i takt med att terminalerna blir allt mer avancerade. Som vi tidigare skrivit hade 37 % en smartphone då mätningarna genomfördes och 65 % av målgruppen avsåg att skaffa en under 2011 - vi ser med spänning fram emot att följa utvecklingen av användarmönstrena. Tills resultaten från höstens mätningar är färdigställda kan vi vända blickarna mot den äldre generationen och ser hur de väljer att ta till sig ny teknik.

I Statistiska centralbyråns Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK) finns i år totalt 8417 olika yrkeskoder. Detta är självfallet inget absolut mått på arbetsmarknadens storlek eller antal yrkesroller som finns i landet. Däremot ger siffran en fingervisning om arbetslivets komplexitet och den mångfald av olika möjligheter som finns för dagens ungdomar. Ett vanligt argument mot arbetsmarknadsanpassade studie- och utbildningsval är att ungdomarna skall ha friheten att själva välja utifrån sina intressen och fallenheter. Leker vi med tanken att det faktiskt finns exakt 8417 yrken i Sverige så är frågan hur många yrken ungdomar måste känna till för att kunna göra ett underbyggt och “fritt” val? Med hänsyn till hur många möjligheter som finns borde det för de allra flesta ungdomarna finnas yrken och roller som arbetsmarknaden efterfrågar och som samtidigt bejakar deras intressen och fallenheter. För att detta skall vara möjligt krävs dock att vi drastiskt ökar ungdomarnas kunskap om arbetslivet och gör stora satsningar på att öka kvalitén i studie- och yrkesvägledningen.

När vi ställde frågan “Vilken ålder uppfattar du som den bästa (roligaste, mest intressanta, mest utvecklande etc.) i livet?” uppger endast 2 % av ungdomarna att den bästa tiden i livet är efter 30. Detta är kanske inte så oväntat med hänsyn till att de flesta, oavsett ålder, upplever att den bästa tiden i livet är nu och möjligtvis ett fåtal år framåt i tiden. Även om ingen har sagt att livet slutar efter 30 är resultatet mycket intressant ur ett kommunikativt perspektiv då det säger någonting om hur långt ställd tidshorisont ungdomar har. Oavsett om man i egenskap av lärare “säljer” kunskap till ungdomar eller som pensionbolag vill att de tidigt ska börja pensionsspara så gäller det att dels förlänga ungdomarnas tidshorisont men även, i den mån det är möjligt, visa på kortsiktig och omedelbar nytta för målgruppen.

23 % av ungdomarna uppger att de brukar titta på dokusåpor. Det står helt klart att intresset inte är vad det var för några år sedan, vi kan dock konstatera att det nu  14 år gamla programformatet fortfarande lyckas väcka intresse hos somliga. I förra veckan kunde vi läsa hur en grupp ungdomar (tyvärr inte närmare preciserat i artikeln) försökt bryta sig in i Big Brother huset för att träffa en av deltagarna. Även om intresset för att följa dessa program på TV tycks ha minskat i takt med intresset för mediet har minskat, tycks inte intresset för huvudpersonerna ha följt samma utveckling. Att det är personerna och inte formatet som är det intressanta skulle kunna vara ett tecken på att de som tidigare valde att delta i dokusåpor, numera har möjlighet att lägga ut sitt privatliv för allmän beskådan i olika typer av sociala medier, vilket i sin tur skulle förklara det relativt låga intresset för TV-formatet.  Det riktigt intressanta är dock att fundera över vad som driver ungdomar till att skaffa sig den här typen av ”förebilder” och vilket ansvar vuxenvärlden har att lära dem att förhålla sig till dessa influenser.