Ungdomsbarometern

Endast 4 % av ungdomarna uppger att de är mycket intresserade av kändisar, motsvarande siffra år 2006 var 9 %. Vi kan alltså konstatera en tydlig nedgång i intresset för kända personer bland ungdomar. Det finns troligtvis flera förklaringar till detta men en faktor skulle kunna vara det ökande intresset för vidare studier och att göra karriär. Kanske är detta en förklaring till att livsstilsbloggare har kommit att börja kalla sig själva för entreprenörer och att TV-program riktade mot ungdomar allt mer har kommit att spegla unga, framgångsrika människor snarare än personer som är kända för att de är kända. Utvecklingen förefaller självfallet mycket positiv men frågan är hur den ökande strävan att bli framgångsrik och göra karriär påverkar stressen bland ungdomarna – i synnerhet då arbetsmarknaden många gånger är tuffare för den yngre generationen.

12% har antalet sökande till de yrkesförberedande gymnasieprogrammen minskat kan vi läsa om i denna SvD-artikel. Anledningen stavas givetvis gymnasiereformen, eller i folkmun GY11. Utan att lägga någon värdering i om reformen är bra eller dålig kunde vi i föregående års upplaga av Ungdomsbarometern se att inte mindre än än tredjedel av de som då gick yrkesförberedande gymnasieprogram svarade “ja, absolut” på frågan om de trodde att de skulle läsa vidare inom tre år efter gymnasiet. Dessa har naturligtvis fått tänka till både en och två gånger, då i alla fall perceptionen är att yrkesprogrammen inte automatiskt ger högskolebehörighet. I en tid då valen blir mer och mer komplexa, och fler och fler vill hålla så många dörrar öppna som möjligt är det inte konstigt att fler söker sig till studieförberedande program – då skjuter man ju upp det svåra beslutet åtminstone tre år till. Jan Björklund har nog tänkt rätt i att alla inte kan bli akademiker. Man får bara hoppas att de som inte tänkt bli det nu är de som är kvar på yrkesprogrammen, och att det inte är dem som bytt till studieprogrammen i villrådighetens namn. Vägledning anyone?

20,2 år är medianåldern för svenska högskolenybörjare, det vill säga personer som aldrig varit inskrivna vid en svensk högskola eller universitet tidigare. Resultatet framgår av Högskoleverkets årsrapport 2011 och visar på en spännande trend, nämligen en sjunkade medianålder. Detta ska ses i ljuset av den diskussion som pågått under flera år, och som aktualiserades av Långtidsutredningen i våras, att Sverige skulle vara betjänt av att fler unga människor skulle komma in på arbetsmarknaden tidigare. Den sjunkande trenden till trots – där konjukturen och ungdomsarbetslösheten definitivt spelar in – har Sverige en hög medianålder för högskolenybörjare i ett internationellt perspektiv. Som en jämförelse var 80 procent av studenterna högst 30 år när de
började studera i Sverige, att jämföra med Belgien, Indonesien och Japan där 80 procent av nybörjarna var högst 20 år. Dessutom tar svenska studenter lång tid på sig att ta examen, men mer om det en annan gång!