Ungdomsbarometern

Allt eftersom datorer och Internet har kommit att ta allt större plats i ungdomars vardag är det fler och fler som oroar sig över att ungdomar läser allt mindre. I en artikel på SvD opinion förutspår Johan Unenge, författare och medlem i Svenska barnboksakademien, att om tio år läser barn inga böcker. När vi tittar på intresset för att läsa böcker kan vi dock under de senaste sju åren (under vilka det finns jämförbar data) inte se någon minskande trend, snarare tvärt om. Även om vi går så långt tillbaka som till 1993, då datainsamlingsmetoden var något annorlunda, kan vi inte se någon minskande trend. Ytterligare en intressant aspekt av artikeln är den särställning som böcker ges mot det skrivna ordet i övrigt. Vad är det i grunden som säger att böcker skulle ha ett ”bättre” innehåll än andra texter? Frågan man bör ställa sig är hur mycket text ungdomar konsumerar och vilken typ av text de konsumerar. Huruvida de läser i en bok eller framför en skärm torde inte ha någon större betydelse. Försöker man sig på att jämföra vinsterna med att läsa böcker jämfört med att “sitta framför datorn” eller “surfa på nätet” bör man även beakta det som böcker aldrig kan ge – interaktion och rörlig media. På samma sätt som Unenge hävdar att de som läser böcker blir bättre samhällsmedborgare skulle man kunna säga att de som tittar på TED-föreläsningar blir bättre samhällsmedborgare. Den kanske största vinsten med informationen på nätet är den mångfalden av avsändarna och de olika perspektiv de tillför. Jämför vi återigen med år 1993 kan vi se att intresset för andra länder och kulturer idag är nästan dubbelt så högt som för 18 år sedan. Kanske är det så att de etablerade författarna känner sig hotade när det inte längre är en liten skara förunnat att sprida sina texter och idéer, vilket skulle förklara varför man låter känsloargumenten ta över i diskussionen.

I förra veckan kunde vi läsa en intervju där Magdalena Ribbings kommenterar sin nya bok ”Etikett på jobbet”. Enligt Ribbing var det tidigare strängare på arbetsplatsen, vilket också medförde att det var enklare att veta hur man skulle bete sig och klä sig. Ribbing menar att det idag råder större osäkerhet om vad man “kan” och “får” göra på kontoret, vilket kan medföra att kollegor stöter sig med varandra. Ribbing vill därför med denna bok hjälpa människor att klargöra dessa frågor. När vi i Ungdomsbarometern frågar ungdomarna vilka faktorer som är helt avgörande/ett krav på en framtida arbetsplats framkommer det att roliga kollegor samt god gemenskap på jobbet är den näst viktigaste faktorn. Hela 55% av ungdomarna anser att detta är ett helt avgörande krav, vilket kan jämföras med att endast 15% anger möjlighet till snabb karriär eller att företaget har hög status. Frågan är dock om Ribbings idéer om väldoftande kollegor överensstämmer med ungdomars syn på vad som är roliga kollegor och god gemenskap. Framtiden får utvisa om boken blir årets julklapp från landets arbetsgivare till de anställda eller inte.

Frågan ställdes ”Vad av följande upplever du som stressande/stimulerande”, på alternativet ”Min framtid på längre sikt” uppger hela 29 % stressande eller mycket stressande. I förra veckan kunde vi läsa en oroväckande artikel där man konstaterar att allt fler unga människor försöker ta sina liv och att antalet självmordsförsök bland unga kvinnor har fördubblats under de senaste 20 åren. I artikeln resonerar man kring att det beror på sociala medier och hänvisar till att många ungdomar upplever att de har fått det tuffare. Att sociala medier skulle vara boven i dramat ställer vi oss, tills motsatsen är bevisad, tveksamma till. En fråga som vi dock ofta ställer oss är huruvida den upplevda stressen kan bero på att det talas så ofta om att ungdomar är stressade – en bild som ungdomarna känner att de behöver leva upp till. Man skulle kunna kalla det för en självuppfyllande profetia. I viss mening bidrar ju även detta inlägg till den problematiken – detta vägs dock upp av att vi tycker att det är angeläget att ta upp ämnet. I Ungdomsbarometern har vi under de senaste åren kunnat konstatera att ungdomar stress ökar inom samtliga områden respondenterna får ta ställning till. Huruvida det finns ett samband mellan ungdomars upplevda stress och den ökade suicidaliteten är det svårt att dra slutsatser kring men vi kan konstatera att det att det återstår mycket att göra för att ungdomar skall må bättre. Frågan är om skrämmande löpsedlar påverkar utvecklingen i rätt riktning?

Enligt mätningarna som genomfördes under hösten 2010 kunde vi se att 31 % av ungdomarna 15-24 år laddar ner film eller serier olagligt minst en gång i veckan. I förra veckan kunde vi läsa om en 15-åring som ställdes inför rätt för fildelning, då han i strid mot upphovsrättslagen laddat ner 24 st. filmer genom en av hans skolas datorer, för att sedermera frias. Åklagaren uttalar sig dock och säger att det kommer att väckas fler åtal av det här slaget. I den målgruppen som innefattas i Ungdomsbarometern finns det ca. 1,2 miljoner individer, vilket innebär att det finns 403 000 brottslingar som skall lagföras endast i den här målgruppen. Självfallet är det ohållbart att man skall kunna ladda ner filmer utan att betala för det men frågan är om det är rätt tillvägagångssätt att väcka åtal mot unga människor för att komma till rätta med problemet. Man kan tänka sig att ungdomarna själva inser hur liten sannolikheten är att bli åtalad när antalet som ägnar sig åt olaglig nedladdning är så stort. Till vår glädje kan vi dock se att antalet som laddar ner olagligt håller på att minska till förmån för streamade och lagliga alternativ.