Ungdomsbarometern

Under veckan har representanter från alla världens FN-länder samlats i Durban för att diskutera de klimatförändringar vi står inför. Motsättningarna kring bindande utsläppsmål tycks vara fortsatt stora och få förväntar sig några större genombrott i förhandlingarna.

Under de senaste åren har vi sett ett något minskat stöd för åtgärder ämnade att minska koldioxidutsläppen globalt. Det krympande stödet är delvis en konsekvens av att världen haft fullt upp med att hantera den ekonomiska krisen sedan 2008, men det beror även på att en ökande andel har börjat ställa sig skeptiska till att mänsklig påverkan idag leder till global uppvärmning. En viktig anledning till detta är ”Climate Gate” skandalen där klimatforskare anklagades för att ha manipulerat och förfalskat data. Att dessa forskare efter ett antal både statliga och utomstatliga utredningar friats från alla misstankar, tycks haft liten betydelse. Och trots att det idag råder starkt konsensus i forskarvärlden kring att jordens medeltemperatur stiger p.g.a. människans koldioxidutsläpp, tycks gruppen ”klimatskeptiker” förbli relativt stor.

I vår senaste mätning har vi frågat svenska ungdomar huruvida de har en positiv eller negativ inställning till klimatets utveckling på lite sikt och kan därmed belysa grupperna lite närmare. På total nivå kan vi se att 11% tror att klimatet kommer utvecklas i en positiv riktning, 45% tror på en negativ utveckling och 32% svarar ”varken positivt eller negativt”. I gruppen som svarar ”positivt” ser vi en överrepresentation av; killar, ungdomar vars föräldrar saknar akademisk bakgrund samt ungdomar från låginkomsthushåll. Ställer vi saken på sin spets kan vi jämföra denna grupp (G1) mot dess motpol, d.v.s. tjejer från höginkomsthushåll vars båda föräldrar har akademisk bakgrund (G2). I G1 tror hela 18% att klimatet kommer utvecklas positivt, i kontrast till endast 4% i G2.

Skillnaden mellan könen förklaras främst av att tjejer generellt sett har ett större intresse för miljö och ekologi än killar. Vad gäller hushållets inkomst samt föräldrarnas utbildningsnivå är det svårare att identifiera säkra samband. Man kan dock spekulera i att det bör finnas tydliga kopplingar mellan akademisk erfarenhet och förtroende för det vetenskapliga etablissemanget.