Ingen kan väl ha undgått den debatt som SVT:s programserie Skönhetsbubblan gett upphov till. Att ett program som tar ett samlat grepp om skönhetsingrepp i Sverige är välkomnande då det är ett fenomen som i dag inte bara påverkar en liten klick människor utan som även indirekt påverkar en större grupp. Människans referenspunkter kring skönhet är inget statiskt, utan ytterst rörligt kring de normer som råder i samhället för tillfället. I en värld där vi överöses med indirekta ”reklamkampanjer” för plastikkirurgi är det kanske inte så konstigt att skönhetsideal numera blir mer kopplat till kirurgins resultat. Är det inte via tv-serier, skvallertidningar eller bloggar så utsätts vi ofta för situationer där plastikkirurgi får ett allt större utrymme. Med människans egna möjlighet att kunna påverka sitt utseende idag kommer frågor som ansvarsfördelning, informationstillgänglighet och nya lagar. Den stora frågan är hur detta kommer att påverka samhället på sikt. En sak som vi på Ungdomsbarometern kan vara säkra på när vi tittar på våra siffror kring ungdomars inställning till sin kropp/ sitt uteseende är att det finns en stor skillnad mellan könen. I våra resultat kan vi se att 20 % av de tillfrågade tjejerna svarade att de upplever sin kropp/utseende/vikt som mycket stressande medan 9 % av killarna uppgav samma svar. Om man vänder på det svarade 9 % av tjejerna att de upplever sin kropp/vikt/utseende som mycket stimulerande medan 13 % av killarna uppgav samma svar. På påståendet ”jag är aldrig riktigt nöjd med hur jag ser ut” angav 55 % av tjejerna att de instämmer medan för killarna hamnade siffran på samma svar på 39 %. När vi tittar vidare på hur många som skulle kunna tänka sig att genomgå en skönhetsoperation instämmer 27 % av tjejerna att de skulle kunna tänka sig det medan 14 % av killarna har samma inställning. Våra siffror visar att det finns ett etablerat tänk kring skönhetsingrepp redan i unga år och att tjejer är mer benägna att utsätta sig för skönhetsingrepp än killar. Något som kanske inte är så konstigt med tanke på att målgruppen för just många tv-serier, skvallertidningar och bloggar är just unga tjejer.
Enligt färsk statistik från VHS (Verket för Högskoleservice) har antalet sökande till höstterminen ökat för femte året i rad. Jämfört med 2011 ser vi i år en ökning med drygt 3 %. Inget konstigt kanske med tanke på att fler människor söker sig till skolbänkarna i tider av hög ungdomsarbetslöshet samt osäkra konjunkturutsikter, men utvecklingen ligger också i linje med en långsiktig trend. Enligt VHS statistik är det utbildningarna; juridik, medicin och ekonomi vid landets stora lärosäten som ligger i topp när det gäller förstahandsvalet, något som ligger väl i linje med våra siffror. Vi på Ungdomsbarometern undersöker löpande på vilka bevekelsegrunder ungdomar väljer studiesäten. I vår senaste mätning svarade totalt 49 % att ”bra rykte/anseende” var den avgörande faktorn vid deras val av studiesäte, 39 % svarade studiesätets specifika utbildning, tätt följt av de 38 % som svarade att det var den attraktiva studieorten. Som vi redan påpekat visar VHS statistik att det är de stora lärosätena som dominerar vad gäller antalet förstahandsvalssökare. Något som till stor del förklaras av att de erbjuder många efterfrågade specialistutbildningar samt att de i hög utsträckning associeras med värden som kvalitet och status.
I dag finns det flera gymnasieskolor som lockar till sig elever med att erbjuda lunch på ute på stan istället för ”vanlig” hederlig skolbespisning. Är det bilden av att det serveras överkokt pasta, ljumna potatisplättar eller bara ett visst antal köttbullar per person som får vissa gymnasieskolor att marknadsföra sig som skolan med de ”alternativa luncherna”. Det finns även exempel på gymnasieskolor som bestämmer matsedeln på inrådan av eleverna. Initiativ till att elever inte hoppar över lunchen är välkommet men sällan talas det om huruvida maten är näringsrik eller inte, utan fokus riktas istället mot tycke och smak. Vad som är skillnaden mellan pannbiff och järpar är ofta återkommande teman när veckans matsedel diskuteras, men något som kan komma att bli än mer viktigt är vilken av dessa köttfärsrätter som är mest näringsrik. Den hittills största nationella studien av svensk skolmat från Karolinska Institutet visar att endast 6,3 procent av skolorna uppfyller kraven för näringsriktighet som rör järn, D-vitamin, fettkvalitet och fiber. Intressant med tanke på att bra och näringsrik mat ofta kopplas till elevernas prestation och i slutändan betyg.
I vår undersökning kring Gymnasievalet frågade vi ungdomar vad som var viktigt vid valet av gymnasieskola och kan avslöja att 59 % av de tillfrågade ungdomarna angav att bra mat var en viktig faktor. Bra mat kom på alltså på femteplats, endast en procentenhet efter alternativet “Fräsch studiemiljö/lokaler”.
Det ska bli intressant att se hur långt det dröjer innan skolor runt om i landet börjar bygga sina marknadsföringsparoller, inte bara kring hur god mat de serverar, utan också kring hur näringsrik den är. För vad som uppfattas som god mat behöver nödvändigtvis inte vara den mest näringsriktiga maten. Vi på Ungdomsbarometern kommer tänka vidare kring skolmatens betydelse för valet av gymnasieskola. I nästa undersökning hoppas vi få reda på inte bara hur många ungdomar som tycker att bra mat är viktigt vid valet av gymnasieskola, utan även om hur många ungdomar som ställer sig frågande till skolmatens näringsriktighet.
I onsdagens Svenska Dagbladet kunde vi läsa om hur lärarna i förskolan blir allt färre och hur detta beskrivs som ett ”Stockholmsproblem”. Med detta i åtanke blev vi på Ungdomsbarometern intresserade av att titta närmare på ungdomars inställning till att arbeta som lärare i förskola och om det skiljer sig något åt beroende på vart man bor. Våra siffror visar att 10 % av ungdomarna som bor i storstadsområden kan tänka sig att arbeta som dagis-/förskoleledare medan siffran hamnar på 13 % när det gäller ungdomar som bor på landsbyggden. Totalt sett kan vi konstatera att 11 % av ungdomarna i Sverige kan tänka sig att arbeta som dagis-/förskoleledare. Det intressanta i sammanhanget är att titta på hur denna totala siffra på 11 % skiljer sig från hur många som har svarat att de kan tänka sig att jobba som dagis-/förskoleledare under en kortare period, då landar siffran istället på 36 %. Inställningen att arbeta under en begränsad period skiljer sig inte nämnvärt om man bor i storstad eller på landsbyggden.
Att antalet förskolelärare är färre är utan tvekan ett problem i storstadsområdena då antalet barn där är större men som artikeln tar upp handlar det om att oavsett område få fler att utbilda sig till förskolelärare. Det gäller att få ungdomar att känna att de vill satsa på att vidareutbilda sig inom området och inte bara se det som något temporärt. Krav på ökad utbildning kräver i sin tur krav på att incitamenten för att genomgå flera års studier känns motiverade, både utveckligs – och karriärsmässigt.
Att många unga kan tänka sig att jobba med media, kommunikation och PR kanske inte är förvånande då många ungas vardag idag präglas av just detta och är något de dagligen konsumerar, tar del av, diskuterar och sprider vidare till varandra.
Förra veckan presenterade vi en siffra på hur många ungdomar som flera gånger om dagen uppdaterar sin status på Facebook. I och med Facebook blir det personliga, digitala varumärket betydelsefullt, det är viktigt att kommunicera rätt bild av sig själv i många olika sammanhang i sociala medier och visa sin digitala omgivning den egna populariteten eller engagemanget i vissa aktuella frågor och ämnen. Kanske kan man till och med prata om att Facebook-användande blir som små, personliga reklamkampanjer där olika Facebookprofiler konkurrerar om att leverera de fyndigaste statusuppdateringarna, kommentarerna och länkarna för att locka till sig flest ”likes”?
Facebook är en utmärkt kanal att använda för att nå ut och sprida budskap, inte så konstigt att reklamkampanjer ibland har större spridning i digitala medier än så kallad ”gammalmedier” som TV, radio och dagstidningar.
I dag talas det alltmer om det förtjänade mediala utrymmet. Till skillnad från förr när man ibland kunde höra unga nynna på en reklamslinga eller citera en reklamfilmsslogan i ett socialt sammanhang kan man i dag se hur en reklamkampanj står sig gentemot andra genom att titta på den digitala spridningen. Det handlar om att förtjäna medialt utrymme där konsumenterna själva tar kommandot och bestämmer vilken reklamkampanj som exempelvis ska pryda just deras Facebook-wall och skickas vidare till kompisarna.
Den 17 april krönas årets vinnare av Guldägget, Sveriges främsta tävling inom kreativ kommunikation. För de verksamma och mer insatta på området är detta årets största händelse, men för den stora massan är det en tävling som passerar obemärkt.
Vad som är intressant är att kanske de mest flitiga, unga Facebookanvändarna är med och indirekt påverkar många reklamkampanjers vara eller icke vara. Kanske är det just därför så många unga kan tänka sig att arbeta med reklam och media, för att de redan utgör en så stor maktfaktor och är med och påverkar dagligen vad som anses vara framgångsrikt inom media, reklam och PR. Kan man kanske till och med säga att de redan arbetar med media, reklam och PR, utan att egentligen veta om det?
I veckan skrev DN om en ny studie genomförd vid Western Illinois University där forskare funnit en koppling mellan narcissism och frekvent statusuppdaterande på Facebook. Det bör dock påpekas att frekventa statusuppdateringar inte på något sätt är en direkt indikation på narcissism, men det ökar sannolikheten för denna personlighetsstörning. Resultatet i sig var väl egentligen ganska förutsägbart, att människor med ett stort behov av att framhäva sig själva tar vara på möjligheten att i bild och text visa upp hur lyckade de är känns ju ganska naturligt.
Hur som helst, vi gjorde några snabba brytningar för att se om vi kunde hitta några belägg för detta bland de svenska ungdomarna. Vi jämförde två grupper mycket aktiva Facebookanvändare med varandra, nämligen de som statusuppdaterar ”flera gånger varje dag” samt de som statusuppdaterar ”i princip varje dag”. Trots att båda dessa grupper kan ses som hardcore-användare hittade vi ganska slående skillnader. 48 % av de som uppdaterar flera gånger om dagen instämmer i påståendet ”det är viktigt vad andra har för uppfattning om mig”, mot 32 % bland de som (bara) uppdaterar varje dag.
Vi ser även att de båda grupperna statusuppdaterar vi lite olika tillfällen där den mest frekventa gruppen är mer benägen att göra det när:
- De köpt något de vill visa upp (35% mot 22%)
- De gör eller har gjort något bra (65% mot 58%)
- De vill visa upp att de är på en viss plats (45% mot 32%)
Den största skillnaden ovan gäller statusuppdateringar vid inköp, något som kan kopplas till att 16 % av de mest frekventa statusuppdaterarna instämmer i påståendet ”flest prylar när man dör vinner”, ett ställningstagande som endast delas av 4% av de som uppdaterar varje dag.
Förra veckan pratade vi om att tjejer generellt sätt presterar bättre i skolan, ett ämne vi denna vecka kommer följa upp genom att titta på könsskillnader vad gäller ansträngningsnivå.
När vi frågar ungdomarna hur hårt de anstränger sig i skolan anger 61% av killarna att de anstränger sig ganska hårt/stenhårt, medan hela 79% av tjejerna svarar detsamma. Vad detta beror på är svårt att fastslå då det antagligen är ett resultat av både biologi och kultur. Vi vet att tjejer mognar något tidigare än killar och med denna mognad kan man tänka sig att tjejerna tidigare inser att ansträngning idag kan leda till större belöning imorgon. Vi vet även att det finns en kultur bland killar där det anses coolt att inte anstränga sig/bry sig. Detta kan vara kopplat till en lägre mognadsgrad, men kan kanske i vissa fall även vara en motreaktion mot ”alla superambitiösa tjejer som ska vara så duktiga hela tiden”.
Oavsett den bakomliggande orsaken finns anledning att spekulera kring hur dessa skillnader påverkar tjejernas/killarnas stressnivå i skolan. Om man klargör för sina klasskamrater att man inte anstränger sig hårt kommer bra resultat uppfattas som än bättre medan dåliga resultat i lägre utsträckning kommer uppfattas som ett misslyckande. Om man däremot klargjort för sina klasskompisar att man anstränger sig hårt kan till och med ett VG+ betraktas som ett misslyckande, i klasskamraternas ögon, men kanske främst i sina egna.
I vår senaste mätning uppgav 39% av tjejerna att de känner sig ganska/mycket stressade av sin utbildning, bland killarna var den korresponderande siffran 28%.
Att tjejerna presterar bättre än killarna i Sveriges skolor är något som de flesta säkert läst om vid det här laget. Det är också ett resultat som återkommer år efter år i våra undersökningar. I årets undersökning anger 32% av tjejerna att de har mest MVG i skolan jämfört med 29% av killarna. Vad gäller andelen som har ”mest VG” är de korresponderande siffrorna 48% bland tjejerna och 49% bland killarna. Att döma av dessa siffror har tjejerna ett litet betygsövertag, men det är betydligt mindre än vad de flesta nyhetsrubrikerna tycks indikera.
När vi benchmarkat dessa siffror mot skolverkets statistik får vi fram att skillnaderna könen emellan egentligen bör vara större än vad våra siffror visar. Så vad beror detta på? Det finns två anledningar. Den ena är att när man frågar någon; har du mest IG, G, VG eller MVG i skolan så missar man de marginella betygsskillnader som man fått fram om man frågat; hur många IG:n, G:n, VG:n och MVG:n har du? Men av praktiska skäl är frågan inte ställd så.
Den andra anledningen är betydligt mer intressant och har att göra med ett kognitivt bias som kallas ”illusory superiority” och relaterar till människors tendens att, i relation till andra, övervärdera sina positiva sidor, samt undervärdera sina negativa. Detta bias brukar ibland även kallas ”the above average effect” då det ger upphov till det smått bisarra resultatet att majoriteten av individerna som tillfrågas skattar sig själva över genomsnittet, i allt från arbetsprestation till ens egen förmåga att känna medlidande.
Men det som gör detta bias relevant i sammanhanget är att det i högre utsträckning återfinns bland män än hos kvinnor. Om man ber män och kvinnor att själva skatta sin egen IQ så tenderar männen att övervärdera sig själva med i snitt 5 poäng, medan kvinnorna i snitt undervärderar sig själva med 5 poäng. Detta har inget att göra med faktiska IQ skillnader könen emellan, män och kvinnor har i snitt ungefär lika hög IQ (män brukar dock vara något bättre på spatiala test, medan kvinnor i snitt är bättre vad gäller språklig samt känslomässig intelligens).
I vår undersökning måste vi därmed ta hänsyn till att männen med stor sannolikhet överskattar sina betyg något medan tjejerna tros underskatta sina. Nästa vecka kommer vi fortsätta på temat betyg och skola, men då kommer vi istället prata om könsskillnader vad gäller ansträngningsnivå.
Tills dess önskar vi på Ungdomsbarometern en trevlig helg!
V.08 – Så många ungdomar laddar ner serier/filmer eller musik regelbundet utan att betala för det
Den illegala fildelningen är sedan några veckor tillbaka på den globala agendan. Den 18:e Januari såg vi hur Wikipedia stängde sin sökfunktion samtidigt som Google täckte sin logga med en svart banner i protest mot SOPA (Stop online piracy act) och PIPA (Protect IP Act). Dessa lagförslag, som några dagar senare skulle röstas om i det amerikanska representanthuset hade författats i samråd med några av film- och musikindustrins största lobbyorganisationer. Förutom att utvidga de federala myndigheternas befogenheter att ställa fildelare inför rätta, skulle dessa lagförslag även ge samma myndigheter rätten att stänga ned hemsidor vilka innehöll länkar till illegalt upphovsrättsskyddat material. Detta radikala lagförslag syftade med andra ord till att tvinga alla som driver en plattform på internet att själva se till att inget illegalt material fanns tillgängligt på deras plattformar. Så om någon av Facebooks 845 miljoner användare lade ut en illegal länk så skulle det vara Facebooks ansvar att ta bort den, och detsamma skulle gälla google, twitter samt alla de bloggar och nyhetssidor som har ett kommentarsfält. SOPA och PIPA röstades aldrig igenom i representanhuset efter den massiva publika kritik som riktades mot förslagen. Men liknande lagförslag kommer med stor säkerhet komma tillbaka under nya namn.
Och samtidigt som dessa stora politiska konflikter utkämpas på andra sidan atlanten ser vi liknande, om än mindre radikala förslag här på hemmaplan. I veckan kunde vi läsa om regeringens nya proposition där polisen nu skulle få befogenhet att begära ut IP-adressers abonnemangsuppgifter vid misstanke om ringa brott. Idag kan de endast få ut uppgifterna via domstol, och endast om brottet är allvarligt nog att ge villkorlig dom eller fängelse.
Utan att ställa oss bakom illegal delning av upphovsrättsskyddat material kan vi konstatera att det är något som 4/10 ungdomar sysslar med regelbundet. Och ser vi några år tillbaka kan vi se hur fildelningen av musik minskat drastisk som ett resultat av att fler och fler gått över till Spotify. Idag anger 75% av de svenska ungdomarna att de har Spotify, och 39% av dessa betalar för premiumtjänsten. Något som talar för att det bland dagens ungdomar finns både intresse samt betalningsvilja för lagliga alternativ.
I veckan släppte SCB en ny arbetsmarknadsrapport där de bland annat varnade om framtida brist på utbildad personal inom vården. Enligt deras prognoser kommer vi 2030 sakna runt 170 000 vårdutbildade, och om inte ungas studieval och dimensioneringen av olika utbildningar ändras kommer bristen på arbetskraft bli ”mycket omfattande”.
Att det ska finnas ett arbete att gå till när studierna är avklarade önskar nog de flesta. Men I vår senaste undersökning kunde vi se att bara drygt hälften (56%) av ungdomarna faktiskt anpassar sig efter hur arbetsmarknaden förväntas se ut. Detta beror med stor sannolikhet på flera saker. Men en viktig faktor tror vi har att göra med vilka signaler vuxenvärlden sänder ut till dagens ungdomar. Vi har nu en generation som till stor del uppfostrats under parollerna ”följ dina drömmar” och ”hitta något du är intresserad av”. Med detta som bakgrund är det kanske inte så konstigt att anpassningsgraden är relativt låg. De flesta önskar istället kombinera nytta med nöje och vill i första hand läsa något som intresserar dem, och om det sedan råder brist på kompetens inom den bransch de väljer så ses detta kanske snarare som en bonus.
Vi har dock även sätt att ungdomarnas vilja att anpassa sina val är starkt korrelerade till deras kunskap gällande vilka jobb som kommer efterfrågas. Att öka den generella kunskapsnivån kan därför tros öka ungdomarnas anpassningsgrad.
Sifforna avser 15-24-åringar totalt om inte annat anges.
Klicka här för att följa vårt RSS-flöde